09.

Nyår. Väntar på tolvslaget och när det äntligen kommer står jag vid fönstert och kollar på raketerna - för rädd för att gå ut och kolla på dom. Bakom mig står min syster och när jag vänder mig om ser jag mina ögon i hennes ansikte. Tårfyllda, men ändå glada, fastän tårarna inte är glädjetårar. Det är allt som behövs, och jag ger henne en kram. Vi är så olika, min syster och jag, men i den stunden vet jag att vi tänker samma sak: detta året, det ska bli bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0